Nyköpings Biodlare
Bigården
Vid föreningsgården har Nyköpings Biodlare en bigård med när detta skrivs (december 2011) nio
bisamhällen. I kuporna har vi gula italienska bin (Apis mellifera ligustica). Föreningen har beslutat att
inom sitt upptagningsområde i första hand främja och bedriva avelsarbete på det gula biet. Anledningen till
att vi har fastnat för det gula biet är dess mycket goda egenskaper som består av att rasen är bra till humöret
(from och kakfast), att den lever i större kolonier som ger bra vår- och försommardrag samt att rasen är
känd för att vara svärmtrög.
Bigården används som studie- och referensbigård samt till honungsproduktion.
Normalt har vi tio bisamhällen i bigården, men hösten 2011 drabbades vi av varje biodlares fasa,
amerikansk yngelröta. Detta var första gången som vi fick in amerikans yngelröta på denna bigård. Vi har
haft bin på Lilla Kungsladugården sedan 2000. Samhället och kupan som bina befolkade förintades enligt
konstens alla regler. Föreningsbigården med sina byggnader och bigård invigdes 17 maj 2003. Du kan läsa
mer om föreningsgården, våra aktiviteter, legendariska biodlare i föreningen, medlemsutveckling med mera
i presentationen.
På bigården har vi normalt nio samhällen för i första hand honungsproduktion och som referenssamhällen.
Dessa samhällen finns i egenkonstruerade och egenproducerade stapelkupor. Vår medlem Rune Jansson har
både konstruerat och producerat både bottnar, sarger/lådor och tak.
Förutom produktionssamhällen har vi även en trågkupa med plats för 18 ramar i tråget i bigården.
Trågkupan är i första hand för studieändamål. Till detta finns även en enramars observatörskupa. Samtliga
kupor är i format lågnormal.
Bigården är öppen för besök de torsdagar som vi har möte på föreningsgården. Vilka torsdagar det är möte
framgår under Program här på vår hemsida.
Den stora bistölden
Påskhelgen 2007 blev en svart helg i
föreningen. När stugfogden Holger
Andersson kom till bigården fann
han att endast en tom extrakupa
fanns kvar. Alla övrig sju kupor var
stulna. Det stod bara tomma bänkar
kvar.
Bisamhällena och kuporna har inte
återfunnits. Vi fick starta om
verksamheten från noll i bigården.
Engagemanget från allmänheten och
från biodlare blev stort och
omfattande. Vi fick donationer från
givmilda biodlare både från vår egen
förening och från givare ute i landet.
Inför invintringen på hösten 2007
hade vi så igång åtta samhällen som
producerade honung.
Bisjukdomar förr och nu
Som jag nämnde ovan så drabbades vi under hösten 2011 av amerikans yngelröta för första gången i vår
bigård vid Lilla Kungsladugården. I Nyköpingstrakten hade totalt sex samhällen smittats och det var fyra
bigårdar som hade drabbats. Alla drabbade kupor med tillhörande bisamhällen har förintats i laga ordning.
Bitillsyningsmännen undersökte alla samhällen som låg inom en radie på tre km runt varje drabbad bigård.
Amerikansk yngelröta har de flesta biodlare börjat betrakta som något som hörde till förgången tid. Det som
hände oss 2011 är en tankeställare och ett uppvaknande. Sjukdomarna finns där ute fortfarande och det är
viktigt att vi är medvetna om dem och även fortsättningsvis är beredda på att bekämpa sjukdomarna.
Under 2000-talet har vi fått in ett nytt problem inom biodlingen och det är varroakvalstret. Det är spännande
att läsa gamla protokoll och via dem följa hur varroan kom allt närmare Nyköping och föreningens bigård.
Hösten 2003 rapporterades att varroan hade kommit så nära som till Malmköping. Sommaren 2004 hade vi
så fått in varroan i Nyköping och nu finns den i stort sett i varenda kupa. Det enda som gäller är att
bekämpa varroan med alla till buds stående medlen.
Tittar vi tillbaka på biodlingen på 1990-talet och tidigare så var sjukdomsbilden annorlunda jämfört med i
dag. De sjukdomar som man fick jobba med på den tiden var hos yngel: amerikansk yngelröta, larvpest,
säckyngel och kalkyngel. Bland vuxna djur var det framförallt nosema och utsot som ställde till problem.
Under 2000-talet har det dominerande problemet varit varroa och vi har till viss del glömt bort de andra
sjukdomarna. De ”gamla” sjukdomarna finns kvar, det får vi inte glömma bort.
Vi har dock mindre problem med sjukdomar nu än vi hade förr och det beror nog till stora delar på bättre
bistammar, bättre utrustning och bättre utbildade biodlare i dag.
Honungsproduktionen förr och nu
Du kan läsa om honungsproduktionen i presentationen av föreningen.
Arne Fjällborg